röd röd röd...




...är sjalen jag stickat till min födelsedagspojke. Han kommer att ÄLSKA den! Och här är den på bild:



J.



en sak i taget...

...så blir allt färdigt i sinom tid...

Yllesjalen är färdigstickad. Nu återstår att fästa trådar och tvätta den, sen kommer den ut här.
Nästa projekt är ett avslutningsprojekt av något som legat länge. Just nu tänker jag inte säga mer.
Men ett annat nytt projekt är ett par raggsockor till mig. Jag känner höstvindarna blåsa och golven blir kallare för varje morgon just nu. Dessurom vill jag ha något litet på gång som jag lätt kan ta med mig överallt.  Det andra projektet är nämligen lite för stort för att det ska kännas bekvämt att bära med sig.
Sockorna stickar jag i ett riktigt grovt yllegarn som jag har ganska mycket av. Jag fick det någon gång och sen har det bara blivit liggande. Jag hoppas att det är grovt nog att klara våra hopplösa strumpätargolv. (som jag egentligen älskar men just strumporna gillar det inte...)

J

Så här blev den...








Riktigt snygg faktiskt. Och skön. mjuk och tät och härlig. Äntligen ett projekt jag blev riktigt nöjd med!

J.



Glömde...

Tänkte jag skulle visa vår knäppa kanins senaste bravad. 
En morgon när jag kom ut i hönshuset, där han nu får bo till hönsens förtvivlan (läste nånstans att kaniner har en lugnande inverkan på höns, det tycker vi är det största skämtet ever) satt han här. Uppflugen till hälften på en sittpinne, till hälften på taket till värpredena. Jag sprang in efter kameran och fick faktiskt en bild av det hela:



Hur han kom dit är en gåta. Läste någonstans också att kaniner inte kan klättra...


/maria/

En riktigt suddig bild!

Men nu orkar jag inte ta om den. Ni får väl stå ut...

Mina nya yogaklläder, vita (!) 
Konstigt nog känns de helt rätt och väldigt fina. Jag som väl bara har haft vitt på mig när jag gifte mig - och då åkte brudklänningen av så fort jag kom hem, för att ersättas av något vanligt svart - känner mig plötsligt riktigt bekväm och fin i vitt. Sen får vi väl se hur länge det känns fräscht, med mitt liv blir det kanske fort lite lerigt...

Hoppas ni kan se något trots suddet.
Byxorna har jag gjort med knytband i midjan. De är hellånga men jag trivs bäst med dem upprullade så här.
Tunikan är gjord efter en gammal jag köpte på Zapata nån gång på 90-talet. Jag ska göra fler såna här, det blev faktiskt väldigt bra.




Här är också Annas mycket älskade undertröja i handfärgat ullgarn från Yllotyll:



Egentligen skulle jag ha velat ha en bild på barnet i fråga ifört tröjan, men hon vägrade förstås. Ingen linslus direkt!
Den blev ju kortärmad till hennes förtjusning, hon gillar det bäst. Jag hade velat ha längre ärmar, men eftersom ett nystan kostar över 100 kr så blev jag lite snål. 

/maria/

en sjal nästa...








En röd alpacasjal i ylletmönster är mitt nästa projekt. Också den är en födelsedagspresent till storpojken. Han hade en precis sån förut, som han tyckte jättemycket om. Men han tappade den. Så jag tror att han blir jätteglad åt den här. Och det är roligt att sticka till min stora pojke nu när jag stickat så himla mycket till lillpojken. Och när jag är färdig med födelsedagspresenter i massor så ska jag också sticka en yllekofta till mellanpojken min.

J.



        





Slutet närmar sig..










...sakta men säkert. Jag har stickat hela tröjan och en och en kvarts ärm. Ikväll om allt går som det ska stickar jag den andra ärmen färdig. Sen ska den bara sys ihop och stickas polokrage på. Och tvättas. Inför födelsedag i oktober.

J.



RSS 2.0